Guider, teknik och kundcase om motoroptimering, ECU, TCU, diagnostik och verklig prestanda.
Vid samma låga belastning kan en effektivare momentleverans i vissa fall minska förbrukningen, men använder du den extra effekten kommer bränsleåtgången att öka.
Läs hela guiden →
Det finns inget seriöst universellt procenttal för effektökning. Potentialen sitter i motorplattformen, hårdvaran och hur mycket marginal tillverkaren lämnat.
Läs mer →
Tidigare fick vi tacka nej till vissa nyare Volvo med Denso VEA Gen2. Nu finns stöd för SPC5777M – vilket öppnar upp betydligt fler Drive-E-modeller, även många dieselbilar med AdBlue.
Läs mer →
Växellådans styrdon bestämmer mer än växlingspunkter. I många moderna drivlinor hanterar TCU:n också momentgränser, kopplingar och hur motor och låda samarbetar.
Läs mer →
Mer effekt innebär högre belastning. Säkerheten avgörs därför av bilens skick, hårdvarans kapacitet, bränslet och hur kalibreringen är uppbyggd.
Läs mer →
Steg 1 och Steg 2 låter tydligt, men det finns ingen universell standard. Skillnaden avgörs i praktiken av hårdvara, kalibrering och bilens mål.
Läs mer →
En hög toppsiffra ser bra ut på papper. Men en snabb och välkalibrerad bil avgörs av hela effektregistret, temperaturstabilitet och vad bilen faktiskt gör på vägen.
Läs mer →
Steg 1 är normalt en mjukvaruoptimering för originalhårdvara. Men begreppet är ingen teknisk standard – därför är bilens exakta motorvariant viktigare än etiketten.
Läs mer →
Motoroptimering innebär att motorstyrningens kalibrering anpassas för att använda motorns och drivlinans kapacitet bättre – utan att ersätta en frisk bil med mjukvara.
Läs mer →